Ej vistas i stora folksamlingar

Vilja och motivation

Under de senaste veckornas hemundervisning så har vi haft som en av dagens uppgift att göra något som känns lite motigt och svårt. Tro mig det är ingen brist på uppslag på saker som är motiga och känns utmanande i min lille grabbs värld.

Det är liksom det där med motivation fast upphöjt till tio. Finns inte motivationen så finns inte viljan och finns motivationen är det ingen måtta på viljan.

Finns viljan så kan han plocka fram motivationen trots risken för ett misslyckande eller att aktiviteten känns utmanande, ny och läskig. Finns inte viljan så kan ingen belöning i världen bli tillräcklig för att hitta motivationen.


Vad är vitsen med stora folksamlingar?

Ja du det kan man kanske fråga sig. Personligen tror jag att det genetiskt nedärvt går att finna svaret på den förhöjda stressnivå som många går runt med dagligen. Själv har jag alltid blivit rejält trött efter en dag i Stockholm av alla intryck som fladdrar förbi. På några minuter har jag säkert sett mer personer på Sergels torg än jag gör på ett helt år hemma i Orsa.

Det säger sig själv att en sådan ansamling av folk ger ett sårbarare läge i tider som vi är i nu. Hemmavid behöver jag inte bry mig om att nysa i armvecket eftersom närmsta granne är betydlig längre bort än på andra sidan tegelväggen eller på nästa våningsplan, delandes samma ventilationssystem.

Visst gillar jag ibland att vistas i stora folksamlingar och då brukar det vanligtvis va någon hårdrocksfestival, vilket mina ungar också har lärt sig uppskatta.

Återigen detta med vilja kontra motivation och det styr oss vuxna människor också med den skillnaden att de flesta av oss har lärt sig reglera och kontrollera det sambandet, vilket de flesta barn också lär sig med tiden. 

Men så har vi en klick människor som inte  ens för allt smör i Småland skulle göra något som känns motigt. Dit hör min NPF-grabb och finns inte intresset just då för en mjukglass så finns inte intresset för en mjukglass och skulle intresset för en mjukglass finnas då behöver suget efter en mjukglass vara ganska stort innan det är värt obehaget att behöva stå i kö i glasskiosken. För i ärlighetens namn så finns det ju ingen garanti för att smaken jordgubb är slut när det väl är ens tur att beställa och om man inte utsatt sig för risken så blir man åtminstone inte besviken. Sätt dig själv in i scenariot att det är slut mjölk till kaffet du vill beställa och sedan var den dan förstörd.

Pappa jag kan ju handla i butiken

För att återknyta till skoluppgifterna under hemstudietiden så bestämde vi redan innan jag och grabben att varje dag försöka göra något trots att det kändes motigt och kunna få känna glädjen över att klara av något man oroade sig för.

Några dagar så bestod uppgiften i att handla på matbutiken. Ibland att han själv plockade en fåtal varor, betala och gå genom kassan medan pappa väntade i bilen utanför. Ibland lyckade det fyllt ut och ibland behövdes det att jag följde med och fanns i närheten och ibland behövdes jag helt närvarande genom kassan och allt. 

Ibland blev utmaningen att äta lunch på restaurang eller hamburgerstället vilket för det mesta gick vägen men ibland även byttes ut mot TakeAway och äta i bilen.

Min grabb har alltid varit duktig på att sätta ord på sina känslor även om det ibland kan behövas några dagar innan det kommer fram och när vi en dag pratade om framgångarna med att göra dessa saker så sa förklarade han det såhär för mig.

"Pappa, jag kan ju handla i butiken, det är inga problem, men jag vill ju bara inte göra det."

Hårdrocksfestivalen hur blev det med den?

För några år sedan så ville mina två andra barn hänga med första gången på Sabaton Open Air vilket är både en barnvänlig festival och dessutom på bilavstånd från Orsa. Den gången så ville också den tredje med men motivationen var inte tillräckligt hög för att övervinna utmaningen. Redan då påbörjades mina förberedelser för att han skulle kunna lyckas nästa år. En bandautograf i en cd-skiva med hälsning riktad speciellt till honom från bandet spelades flitigt och betyder fortfarande väldigt mycket för honom, tack grabbar i Grimner.

Näskommande år blev av olika anledningar inte möjligt att åka på festivalen utan det blev först hösten 2019 som tillfälle gavs igen och då var mina tvillinggrabbar inne på sitt 11:e år.  Besöken lades upp så att en kväll avsattes till NPF-tvillingen och en kväll avsattes till tvilling nummer 2 med storasyster. 

Fortfarande var utmaningen väldigt stor för honom men lite lugnande var det ju att vi vid några besök i Falun tidigare hade varit på området där festivalen brukar hållas så han redan visste hur det såg ut och kände till stället. Dessutom så enades vi om att åka dit, parkera bilen i närheten av området och börja med att lyssna från bilen, ville vi sedan kunde vi kliva ut och gå lite utanför innan vi bestämde hur vi ville göra. Det slutade med att vi hade en jättetrevlig grabbkväll jag och sonen inne på området och han var svår att få därifrån när kvällen led mot sitt slut. Dock kunde han köpa det argumentet att om vi åkte därifrån innan sista bandet spelat färdigt så skulle vi slippa trängas på vägen ut med alla andra som skulle hem.

I höst har jag funderingar på att hyra en husbil och åka dit med alla barn och stå kvar alla tre festivaldagar. Det skulle kanske fungera med det faktum att vi ju nyss skaffat valp som då kommer att va fyllda 8 månader. Kombinare social träning av unghund med social träning av barn, man har inte roligare än man gör sig.

One Reply on “Ej vistas i stora folksamlingar”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *